Det finns vissa värdegrunder, värdegrunder som man bygger upp under de år man lever. Dom ändras och mognar och någonstans på vägen tycks man vara vuxen. Men att vara vuxen har både sina för- och nackdelar. Man kan inte skylla på någon annan utan man får stå för sina egna handlingar, man måste ta sitt eget ansvar, man förväntas göra mogna beslut och konsten att prata borde vid det här laget vara välutvecklat...

Men vad är det då som gör att somliga saknar detta? Vad är det som gör att man låter någon annan skriva manuset till ens liv och regisserar det efter sitt eget tycke, utan att ta hänsyn till andra? När kan man låta någon annan styra över ens handligar och hur resonerar man då? 

Att såra någon är en sak, men att totalt svartmåla en människa och se ner på den så totalt är för mig oförståeligt. Det man gör i handlingar återspeglas i ord, dock egenkomponerade och utan någon sann grund att stå på. Ord tas ur tomma intet och det vrids och förvrängs längsmed vägen tills det till slut bara framstår som något tomt som inte betyder något men sårar desto mer.

Det drabbar inte en person, eller två, det drabbar flera stycken. Jag har varit ledsen, arg, förtvivlad, arg igen, besviken, mera ledsen och ännu mera arg! Det tynger mig att behöva se någon falla från toppen till botten på bara några timmar och inte få en ärlig chans.

Jag undrar när denna värld ska vakna och inse vad som sker.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sommaren 2010 var första gången jag träffade denna kvinna. Jag skulle jobba tillsammans med henne och resten av ensemblen i "En midsommarnattsdröm" som sattes upp vid Döda Fallets vridläktare. Där och då visste jag inte så mycket om henne, jag var in...

Jag får panik! En känsla som kommer krypande i hela kroppen och den är så påtaglig. Jag vet varför den kommer. Det är på grund av alla dessa begrepp, räkneövningar och uppställningar till höger och vänster. Säkergetsmarginal, volym, absoluttal, kriti...

Jag kan som inte riktigt förklara vad det är, det där djävlar anamma, mer än att det är en egenskap och att jag till viss del har den. Det har även båda mina föräldrar (till stor del), så konstigt vore väl om jag skulle blivit helt utan. Närmast kans...

Jag har länge tänkt, och funderat, och vridit och vänt, och tänkt lite till på vart jag ska börja. Det har hänt så mycket. Jag har varit med om en jordbävning flera hundra mil hemifrån, jag har gjort det jag lovade migsjälv och en av mina bästa vänne...

"En hiskelig värk, går ej över ån efter vatten, nej ta inget för givet, jag har timmer i överflöd". Sångerna, texterna, upprepningarna, allt ligger det där och spinner runt i huvudet när jag ska sova. Den ena sången avlöser den andra och det går som ...