Jag säger att jag inte kommer sakna detta hus. Detta hus där jag spenderat dom flesta av mina helger i nästan hela mitt liv faktiskt. Detta hus där jag av någon annledning alltid har kunnat somna på kvällarna och oftast sova länge på mornarna. Detta hus som jag förknippar med grankojan som fanns i skogen, stubben där det växte svamp som jag självklart klev och halkade på, träbockarna som vi använde som hästar att rida på och självklart taket som jag så stollt byggde över kojan i rönnen. Men inte kommer jag sakna detta hus inte, inte denna by där jag tog mina första stapplande steg mot ett körkort, runnt denna by där vi ridit så många gånger, denna lilla by mellan "centrum" och dom större byarna. Det hus som mer eller mindre var ett ruckel när det köptes men som renoverades, inte blev helt klart, men som ändå blev ett hus man kunde trivas och bo i. En gård där vi suttit i lä vid garaget och grillat korv varje vår, en gård där min kanin bodde, en gård där hästar har gått i hagen på sommrarna och en gård där jag låg i gräset och sov när jag var liten. Men inte kommer jag sakna detta hus och allt som hör till inte...

Jag kommer jag sakna detta, jag har tillbringat halva mitt liv här, så ja, självklart kommer jag sakna detta hus, gården, och byn nå alldeles oerhört mycket, konstigt vore väll annars!!